What are words.
Jag har kommit ifrån skrivandet känner jag, tidsbrist är en bidragande faktor men det känns även som att jag på sista tiden fått svårt att klä känslorna i ord. Svårt att få dem ur mig. Vissa känslor är så diffusa och omöjliga att beskriva. Dem bara finns där – inom mig, och jag vet inte riktigt hur jag ska bemöta dem. Det är som om tankarna och känslorna virvlar om varandra i en tidvis stillsam och tidvis hetsig dans.
Men jag måste säga att jag har blivit bättre på att bemöta mina känslor. Jag tar dem till mig och försöker reda ut dem - stannar upp, lyssnar och accepterar. Ibland är det väldigt svårt att acceptera, ibland vill jag inte acceptera. Men jag vet ju att acceptans är nyckeln till min nya framtid. En framtid där sorg alltid kommer existera - men aldrig ha övertaget.
Genom bloggen tvingar jag mig själv att känna efter vad jag verkligen känner och sätta ord på det. Men som sagt, ibland är det svårt att förklara. Svårt att ge ord för de känslor som gör så ont att ord inte räcker till.
