Nu känner jag att jag har fallit. Bara rakt ner. Men ni vet hur jag är, jag kommer att ställa mig upp snart igen.
Visst är det så att i världen är du bara någon – men för någon kan du vara hela världen. Du var min värld Mamma. Hela min värld. Men min värld rasade. Förintades och slogs i spillror. Dog och försvann.
Helt plötsligt var jag utan Mamma.
Inga ord, bara tomhet och tystnad.
Du, vilsna flicka.
Kommentarer
Trackback
