ettslocknatliv

Idag är en fin dag. Det ska vara en fin dag. Ändå gör det ont i hela kroppen. Jag kan inte fira dig på mors dag. Jag kan inte krypa ner hos dig i sängen och ge dig en lång kram. Se dig le och höra dig säga tack.

Det händer inte och det kommer aldrig hända igen. Jag får inte köpa det finaste jag kan hitta och pyssla ihop något fint. Skriva några rader som du sedan kan läsa och bli glad för. Istället sitter jag här och skriver samtidigt som smärtan sprider sig och tårarna ramar in mitt ansikte.

Glad mors dag älskade underbara Mamma. Idag ska jag ändå försöka le för dig – jag ska stråla sådär som bara du kunde stråla. För dig. Jag älskar dig.